ricki

I måndags skulle vi slå på stort och gå på hockey. Juniorhockey. J20 Superlit södra. Frölunda - Södertälje. I Frölundaborg. Vi skulle stödja Söderstälje eftersom Martins systeson, Jesper "Jeppa" Hoffman lirar i SSK. och eftersom vi inte gillar Frölunda sådär lite allmänt.

Och de måste förstått att vi skulle heja på SSK. Det var helt omöjligt att ta sig in i hallen. Alla dörrar var låsta. Vi flera varv runt hallen innan vi kunde smita in i en spelaringång och sedan fick vi kliva över en massa svettiga D-pojkar i hockeypyjamaser. Men till slut var vi inne.

Har bara varit i Frölunadborg två gånger innan. Och aldrig sett en hockeymatch där. Jag var på fest där våren 1999 (märkligt ställe att ha fest på för örvigt) och sedan hämtade jag ut min nummerlapp till göteborgsvarvet där förar våren. Och då var det mycket lättare att ta sig in än vad det var i måndags.

I första pausen kom nästa problem. Toaletten. Och då menar jag damtoaletten. Jag fick gå flera varv runt rinken (tur att de ha löparbana där) innan jag väl hittade en damtoa som var öppen. Och när jag väl hittade en så fanns det inget papper.

De ville helt enkelt inte ha oss där.



Matchen då? Den slutade 6-5 till Frölunda. Efter over time. Men det var inget v i såg för vi var tvungna att rusa efter åtta minuter i tredje för vi skulle ägna oss åt lite badminton.

Jeppa då? Han spelade inte ett byte så länge vi var i hallen. Men han hängde
så där lite schysst på sargen hel amatchen. Kolla in nummer 24.

Martin hade över lite jobbarpolare på öl/pizza/hockey i fredags. Jag fokuserade mest på hockeyn. Nanna hade varit ute på AW och precis vid nedsläpp ringde hon och frågade vad vi gjorde och om hon kunde komma förbi och kolla på hockeyn. Visst sa jag. Jag kommer om fyrtio sa hon.

Det gick nästan en timme, sedan kom ett SMS:

"Det blev en liten förening, kommer strax"

Så där satt vi alla på helspänn och inväntade föreningen. Det blev dock ingen förening. Nanna hade menat försening. Attans. Kände mig lite sluten på baletten.

Jag har köpt VO5 schampoo och balsam. Jag kommer ihåg första gången jag använda VO5. Det var omkring 1994/95 någon gång. Det var fredagkväll och jag skulle tvätta håret. Jag hade köpt ett nytt schampoo, VO5. I alla fall var det nytt i Dalarna vid den tiden. Jag tvättade håret och åkte sedan på hockey i Hofors. Japp, det var mitt fredagsnöje på den tiden. Och jag minns. Att mitt hår var så lent. Och det doftade så gott. När jag tänker på VO5 tänker jag på damtoaletten i Ishallen i Hofors:



En av Sveriges vackraste ishallar. En gång på gymnasiet fick vi en uppgift på svenskan, vi skulle skriva en ironisk hyllning till något. Jag skrev om ishallen i Hofors.

Jag ringde till Folktandvården i Björkekärr för att få en tid för lagning.

Ricki: Hej mitt namn är Erika Green
Tandsköterska: Inte Emma Green då?
Ricki: Nej, det är min syster
Tandsköterska: Är du syster till Emma Green
Ricki: Ja
Tandsköterska: Hon som hoppar höjd?
Ricki: Nej.. inte så högt i alla fall...

Tandsköterskan lät lite besviken men jag fick i alla fall en tid.

Idag har jag letat efter kanotslalomstadion fran München OS 1972. Den skulle tydligen ligga här i Augsburg. Jag gick och gick. Till slut trodde jag at jag var framme. Men icke. Det var ett vattenkraftverk. Men till slut sa. Da var den där. Kanotslalomstadionen fran OS 1972. Den var rätt fräck. Nu har jag ju i och för sig aldrig sett nagon annan kanotslalomstadion förut. Men här var det full aktivitet i massor av banor.

Nu hade det ju varit lite käckt om jag kunde visa lite bilder men det är lite problematiskt. Jag har ingen sladd med mig till min kamera sajg maste föra över bilderna till datorn och därefter till telefonen. Och just denna dator jag sitter pa idag vill inte ladda upp bilderna

Jag hade varit i Långshyttan i en timme och tjugo minuter då det hände. Jag skulle öva inför årets konståkningsvideo. Jag övade på en trippel axel. Det slutade med en skadad axel. Så detta med mitella-rimmet var inget skämt. Det var fullaste allvar. Akuten var nära. Men sen insåg jag att julbordet skulle nog vara godare hemma i Långsbyn än på Falu lasarett så jag stannade hemma och nu är axeln nästan brukbar igen. Sätta på sig jackan är fortfarande svårt. Lite olyckligt nu när det utlovats köldgrader.

Nu hade det inte behövt gå så illa. Om jag bara läst skylten som satt i ishallen:

Har haft väldigt dåligt internet den senaste vecka. Därav den dåliga uppdateringen. Något annat som det är dåligt med är is på Lången. Det var ju lite synd. Jag hade ju ganska höga krav på årets is:

Glömde några saker angående hockeyn igår. För de första så tar tyskarna det här med hockeyfrillan på största allvar. Jag såg nog de värsta hockeyfrillorna jag någonsin sett igår på matchen. Dessutom har de tomteluva som mössa. Och det är inget konstigt med det. Var väl ett hundratal tomteluvor på matchen igår. Däremot verkar det väldigt ute med vantar i Tyskland. Det tycker jag verkar opraktiskt i dessa vintertider.

När tyskarna går på hockey har de hockeytröja på sig. Ungefär som man kalasbyxor när man går på kalas. Dock spelar det ingen roll vilken hockeytröja man har bara man har en hockeytröja. Såg ett tiotal NHL-tröjor. Bland annat såg jag en Foppa-tröja, det värmde. Den där Foppa verkar vara poppis här i Augsburg. Med tanke på de fodrade Foppa-tofflorna.



På tal om hockey kan det vara något stort på gång inom den greenska familjen.

Idag har jag varit på hockey. Augsburg mot Mannheim. Det var kallt. Det var ju en utomhusrink med tak på. Det var väl ganska okej till i slutet av andra perioden då det började regna. I kraftig sidvind. Då blev det blött.

 

Man känner ju lite utanför som utlänning här. Jag försökte vara lite tysk idag och beställa take-away-kaffe på tyska. Det gick nog inget vidare för expediten frågade ”sugar or milk?”. Men hockey behärskar jag ju i alla fall. Gick fint i två perioder. Jag klappade händerna på rätt ställe och suckade ”schade” vid missad målchans.  Kände mig som en i gänget. Fick till och med en liten hockeypolare i form av en lite äldre herre där på läktaren.  Men i den andra periodpausen gick jag och köpte mig en hockeykorv och när jag kom tillbaka såg min hockeypolare på mig med en konstig blick. Ketchup? Har du ketchup på korven? Ja, svarade jag försiktigt. Fick sedan ursäkta mig med att jag kom från Sverige. Så gick det med den integreringen.

 

Hockeyn då? Jodå, den var helt okej även om Augsburg förlorade med 5-4 efter straffar. Tyckte nog att Augsburg var det bättre laget. Tyvärr så verkade det inte vara så populärt med defensiven. Det var liksom full fart framåt. Och det gynnade inte Augsburg. Nåt som däremot var populärt var rightskyttar. Det kryllade av dem. Annars skulle jag väl säga att hockeyn höll allsvensk klass.

Två roliga episoder. Först var det ena linjemannen som verkligen hindrade en utvisade Mannheimspelare att komma in på isen igen. Linjemannen stod precis i öppningen och märkte inte att spelare vilja komma ut. Det tyckte publiken (hela 3587 st) var kul. Sedan var det dags för straffläggning. Målvakten ställde sig i målet, spelare som ut på isen. Domaren blåste igång straffen. Men det fanns ingen puck på isen! Och eftersom det var en Mannheimspelare som skulle börja lägga så tyckte publiken också det var kul . Men skrattar bäst som skrattar sist.

Idag är det toppmöte här i Bayern. Bayren München mot uppstickarna Hoffenheim. Det verkar engagera. En kollega funderar på att köpa en biljett för 80 €. Som en jämföresle betalde jag 49 € för en match i fotbolls-VM 2006.

På tal om euron så är den rekorddyr idag. Den har gått upp med 5% sedan jag kom hit. Snacka om dålig timing. Måste nog förhandla om min lön. Så jag får den i euro. Känner mig lite som en kanadenisk hockeyklubb som har intäkterna i en sämre valuta än utgifterna.

På tal om hockey läste jag i Södran (Södra Dalarnes tiding för ersom inte är så insatta) att LAIK (Långshyttans AIK) hockey skulle få en ny ismaskin. Kommunen (Hedemora) skulle köpa en Rolba Zamboni 555 av Brynäs. Den går på el. Och på 140 000 SEK. Tydligen ett bra köp enligt kommunalrådet Ingvar Damm.

På tal om hockey en gång till har jag planer att gå och se Augsburg - Mannheim på söndag. Om jag har frisknat till. Augsburg Panthers har en hel del utländska spelare. Bland annat en slovak som heter just Slovak. Passande.

På tal om sjukdom. Är det möjligt att snyta ut livmodern? Det kändes som om jag gjorde det i morse. Dessutom skulle jag kunna mörda för lite nässpray för tillfället. Någon som vet vad nässpray heter på tyska?

Ikväll skall jag bege mig till Scandinavium för att se på när Färjestad krossar stackars Frölunda.



Det var år och dar sedan Färjestad behagade möta Frölunda i Göteborg på en, för mig, tränings- och matchfri dag. För jag har en liten regel som säger "egen sport framför andras sport" som betyder att man inte kan missa en egen träning för att någon annan skall idrotta.

Har dock brutit som denna regel två gånger. Första gången var hösten 1993 då jag fick erbjudande om att åka till Leksand och se mitt livs första elitseriematch samtidigt som jag skulle genomföra mitt livs andra A-lagsträning. Jag valde hockeyn den gången men det var då jag kom underfund med att det inte skulle fungera i längden att välja bort träningar. Andra gången var någon gång under säsongen 1997/98. Jag var på väg till träningen men mor min tyckte jag var för sjuk för att träna så jag fick tvinga mor att jaga farfar som var på väg till Säter för att se Skedvi -LAIK . Vi hittade farfar på "brukä" och så kunde jag åka på hockey, trots att det var träningsdag.

Är hemma ikväll och laddar inför morgondagens match. Råkade fastna framför Mora - Malmö i allsvenskan. Vet inte om det säger något ommig eller om kvällens TV-utbud. I alla fal fick jag se den gamle Färjestadsbacken Greger Arthursson som numera regerar i MIK. Och när jag såg honom kom jag ju givetvis att tänka på säsongen 1997/1998. Hade precis börjat trean på Martin Koch och FBK skulle träningsmatcha mot Leksand i Badelundahallen i Hedemora. Jag, Maria och Mikaela begav oss dit. Maria fick följa med trots att hon höll på LIF.


(OBS. Jag saknar scanner så jag har tagit ett kort på kortet (tårta på tårta) där vi är på väg till ishallen)


Och vem avgjorde träningsmatchen om inte just Greger och jag och Mikaela myntade uttrycket "Greger för seger". Och vi sade att detta skulle bli Gregers säsong. Och vad rätt vi fick för vem avjorde inte SM-finalen om inte Greger. Jag skrev ut ett A4-ark med texten Greger för seger.

Och så kom jag på här nu ikväll att jag hade ju en massa gamla disketter från den forntiden. Jag letade fram en låda och mycket riktigt hittade jag Greger-för-seger-dokumentet. Bjuder på en bild.



Hittade även en massa andra bilder från den tiden. Bjuder på en till:



Ni får nu ha i minnet att detta var tio år sedan och det var inte månag som behärskade Photoshop. Men jag gjorde i alla fall ett försök till bildredigering. Ett mycket bra sådant tycker jag. Måst ese till att kopiera in allt från disketterna till hårddisken för något säger mig att min nästa dator inte kommer att ha diskettstation.

Idag är det dags att åka på lite Håkan loob-safari igen. Försökte ju mig på denna aktivitet i Slite i somras men det gick inget vidare. Tror faktiskt chansen är större i Karlstad.



Skall dock mycket till om man får se honom i Jofa-hjäm (a.k.a. Magnus Svensson-hjälm) och Flames-utstyrsel. Han ser väl mer ut såhär nuförtiden:

Idag bär det av. Till potatisstaden Alingsås för ett träningsläger. Jag gillar att träningslägra. Lira lite, snacka kommande säsong och glida runt i träningsoverall och badtofflor en hel helg.

Och som om inte det räckte? Nä då. Man blir berest på kuppen. Under mina år i Björkekärr/IBK Göteborg har jag fått uppleva metropoler som Ätran, Fritsla och Öxabäck. I det sammanhanget känns Alingsås väldigt stort. Man börja kunna sitt Västergötland nu. Okej då. Ätran ligger i Halland.

Jag kunde ha talat om det innan. Att ta med egenpokal på turnering är sällan bra. Det känns ju liksom som man gett upp på förhand. Typ "vi tog med egen pokal för vi kommer ju inte vinna något ändå".

Vi gjorde misstaget när vi åkte till Falun. Vi hade med oss egen pokal. Och inte nog med det. Vi placerade den i framrutan på bussen också. Och vad åstadkom vi? Jo, en kvartsfinalplats som bäst.

Men inte lärde sig tjeckerna något av det. Nädå. De tjeckiska fansen viftade stolt med sin medhavda pokal på läktaren. Och sen såg vi hur det gick också. Ut i kvartsfianlen.

Jag har blivit med brevvän. Och inte vem som helst, utan Tomas Ros. Aftonbladets hockey-skribent. Rätt stort om ni frågar mig. Hur kommer det sig undrar ni säkert? Jag vill inte avslöja några detaljer men jag kan säga att ishallen i Björbo var inblandad. Han är dock lite besviken på mig att jag inte var leksing men har har i alla fall lovat att maila hockey-skavller direkt från Quebec. Mäktigt.

Syrran har mailat lite med Lasse Lindh. Men jag tycker nog att Tomas Ros är lite tuffare.

  versus