A smell from the past
Impulsshoppade ny parfym igår. Eller ny och ny. "Touch of pink" från Lacoste hade jag får några år sedan. Gillade verkligen den, både frisk och söt på något sätt. Så igår när jag var på Kicks och uträttade ärenden slog jag till på den igen. Synd att man inte kan doftblogga.
Shoppade även en ny inenbandyklubba. En precis likadan som jag köpte för någon vecka sedan. Nu är jag utrustad inför kommande säsong.
Jag var inte sist
Såg minsann en man idag på Olskrokstorget som hade kvar sin Z600. Jag som blev mobbad för min de sista två åren jag hade den. Men den var bra!
90 minuter kvar av fattigdomen
Jag vet. Det är kanske lite overkill att använda sin grafräknare för att räkna plus, minus och fel men den är ju den enda jag behärskar. Den gamal TI-85:an och jag har ju varit ett par sedan hösten 1995.
So hot!
Jag och min nya sticka är redan ett riktigt hett radarpar. Kanske inte riktigt lika heta som den förskräckliga thai-soppan jag försökte äta i fredags men nästan. Men vi dominerade träningen idag i alla fall.
Finfrämmat
Idag hade vi finbesök från kungliga hufudstaden här i Göteborg. Och då menar jag inte av AIK. Jag menar givetvis av Sara. Hon var här nere på sveriges framsida så vi passade på att ta en middag och en öl på en uteservering. Mycket trevligt.
Nu kommer säkert Sara bli arg för denna bilden men det tar jag. Till hennes försvar kan jag säga att hon hade en snyggare tröja på sig idag.
Udda bakfylleaktivitet
Innebandyavslutning i lördags innebar en lite havtung söndag. Men eftersom det var kanonväder kunde man ju inte ligga inne och lata sig. Även om jag råkade göra det just när mamma ringde. Så först blev det en promenad runt grusåttan med Elin och sedan blev det en lite udda bakfylleaktiviet.
Det är nämligen så att jag känner en idrottslärare och han ringde under promenaden med Elin och undrade om jag ville hjälpa honom att sätta ut orienteringskontroller inför niornas idrottslektion idag. Lät skoj tyckte jag så det blev ytterligare två timmar i skogen. Som sagt, en udda bakfylleaktivitet. Hoppas jag nu bara jag satte dem rätt. Sådana där karttecken är ju inte min starka sida även om jag nu snart vet hur en sänka ser ut.
Mitt nya knark
Från franska till danska
Här hade man knappt hunnit vänja sig vid svenskan innan det var dags att byta språk igen. Till danska av alla språk! Det var nämligen så att vi hade en danska på besök i Göteborg för att provspela och hon saknade logi. Givetvis ställde Casa Green upp. Men jag måste erkänna att franska är f-n så mycket lättare än danska.
Je suis une baugette
Hemkommen från en tuff helg i Paris. Det var en resa hlet klart över förväntan. Det var allt annat än rappel faktiskt. Det var kanon. Lite jobb och mycket nöje. Lite sömn och mycket partaj. Lite sevärdigheter och mycket promenad. Lite lång tid på flygplatsen och mycket namedropping. Lite nya bekantskaper och mycket franska. Lite vätska och mycket trappsteg ledde till kramp i vaderna.
Men frågan kvarstår, varför har inte Göteborg tunnelbana? Det hade varit smidigt. Jag har redan planerat en linje.
Andra gången gillt
För andra gången på sju dagar så lyckades jag få med mig larmet hem när jag shoppade. Är det inte dags för H&M att se över sina larm nu?
För övrigt är jag packad nu och taxin kommer om sex och en halv timme. Dags att hyka sig med andra ord. Bon nuit!
Opackad
Vad mycket man inte vet!
Gillar att lära mig nya saker. Idag har jag fått lära mig att förutom landskapsdjur och landskapsblommar har vi också landskapsgrundämnen. Det hade jag ingen aning om. Dalarna hade ju givetvis koppar som landskapsgrundämne. Västergötland hade däremot ett lite oväntat grundämne. Uran. Det fräckaste av alla grundämnen. Nu komer jag aldrig kunna flytta från Västergötland. Skulle man till exempel flytta till Bohuslän får man Klor som landskapsgrundämne och hur kul är det?
Glöm tights och nylon!
Så, nu var det tävlat. Gick väl sämre en hyfsat som tränar-Mats skulle ha sagt. Tror jag på 10:a av 13. Fler bakom mig denna gången och kortare tid. Om det fortsätter i denna takt så blir jag farlig till hösten. Men jag gillar orientering. Det är så mysigt och familjärt. Fast å andra sidan gillar jag det mesta som inkluderar underställ och matsäck. Såg för övrigt en dam som tävlade i stretch-jeans idag. Däremot såg jag ingen varg.
Men jag vill passa på att utfärda en lite varning här. Om ni är på väg hem från en orienteringstävling med campingstolen i högsta hugg, undvik att besöka ett loppis! Jag gjorde det misstaget idag. Jag besökte ett loppis på vägen hem. Först försökte personalen ta min stol och sedan tänkte de ta betalt för den när jag gick ut.
.
Tävlingsnarkoman
Elektronisk fotboja
Shoppade strumpor idag. Shoppade visst ett larm också. Ett ganska ineffektiv larm kan man tycka. Skall lämna tillbaka det på måndag.
Sju nycklar!
Jag håller på att snickrar ihop den grymmaste frågesporten. Ever. Den första maj skall diverse lag från IBK Göteborg bege sig till Falun för att spela cup. Efter Ölandsturnen vet jag ju att dalakompentensen i laget är mycket låg. Malin trodde till exempel att Karlstad låg i Dalarna. Eller om det var att Falun låg i Värmland. Fel var det i alla fall. Om jag nu skall till forna hemtrakter så måste jag ju utbilda dessa betongbarn lite. För att slippa skämmas för dom. Jag menar, detta är ju människor som inte åkte Siljan runt i trean.
Så nu skall det bli frågesport om Dalarna. Det kommer bli en svår frågesport. Tror inte alla knätofsar i Gagnef socken kommer att hjälpa. För att ta hem tävlingen bör man vara sportintresserad, komma ihåg 90-talet, kunna sitt dalmål samt ha en stor portion tur. Denna frågesport kommer att kryddas med diverse historik och anekdoter. Givetvis kommer tävlingen hållas på dialekt och domartröjan är redan utsedd. Priser kommer att delas ut. Kan mycket väl bli så att denna frågesport blir höjdpunkten på hela resan.
Gråben
Snöade in lite på vargar efter det där PM:et igår. Kom på att jag visste inte så mycket om vargar egentligen så idag har tagit reda på lite fakta om vargen.
För det första behöver jag nog inte vara så rädd för vargen. Senast en människa i Sverige blev dödad av en varg var 1821. Min vargskräck grundar sig på en dröm jag hade någon gång på 80-talet. En morgon när jag kom ner i hallen så var ytterdörren öppen. Det var mitt i vintern så det var riktigt kallt inne. Natten efter det drömde jag att jag kom ner i hallen på morgon och där stod en varg på hallmattan. Fy, vilken hemsk mardröm. Det finns ca 150 vargar i Sverige så att jag nu skulle råka få in en i hallen ser jag som ganska osannolikt men man kan ju aldrig vara säker. Undrar om grannarna uppskattar att om jag gräver en varggrop utanför dörren?
En skandinavisk varghanne väger mellan 35 och 55 kg. Min gissning på 50 kg var därmed ganska bra. Vargen är ett flockdjur men då och då stöter man på ensamma vargar. Så kallade ensamvargar. En ungvarg irrade sig ut på E18 i höjd med Jakobsberg 1993 där den blev dödad av en polisbil. Vargen har en steglängd på ca 140 cm på hårt, plant underlag.
Vargen äter framför allt älg, ren och råddjur men även småvilt som hare, grävling och bäver slinker ner ibland.
Men frågan kvarstår, äter vargen räv?
Tur att pappa inte är här
För örvigt kan man nästan misstänka att jag sysslar lite med idrott. Städdags.
Var e vargen?
Vågar jag tävla? Jag har ju trots allt lidit av vargskräck en gång i tiden. Numera lider jag bara av häckskräck.