ricki

Kanske så stort att jag måste utlysa en presskonferens.

Jag har för övrigt knåpat ihop en tävling till lagfesten ikväll. En liten frågesport. Om svenska språket. Då  är det bra att veta vad till exempel sådana ord som kontinuitet betyder. Jag vet nog vilka två som kommer att vinna...

Ida, så här gör du för att hitta hem till mig:

Kliv på buss #17 på valfri hållplats
Stämpla ditt busskort
Om du hittar en ledig sittplats så slå dig ner
När du är vid hållplats Stabbetorget så är det en hållplats kvar
Gör dig beredd
Tryck på stoppknappen i god tid
Klilv av vid hållplatsen Trätorget
Gå till höger tills du är vid övergångsstället
Kolla höger, väster och höger igen
När det är klart får du gå över
Fortsätt t i samma rikting i ca 10 meter
Gå sedan över Lådämnesgatan (när du kollat att det är fritt från bilar)
Gå sedan in på gångvägen och följ den i ca 75 meter
När du kommer fram till tre cirkulära rabatter (som jag fö rövrigt har planterat), håll till vänster
Sväng sedan vänster runt knuten på huset
Fortsätta i samma rikting i ca 30 meter
Du är nu framme vid uppgång #15
Ring på knappen där det står GREEN
Vänta på att jag öppnar dörren
Gå upp tre halvtrappor
Gå sedan in genom dörren märkt med GREEN
Framme!

Det skall väl inte vara så svårt?

Efter en helg med multibesök var det dags att träffa lite vänner igår kväll. Jag och Martin skulle träffa Nanna och Kristoffer för en trevlig quiz-kväll på Paddingtons. Det brukar vara att varierad och trevlig frågesport. Men igår var det ett tema på frågorna. Och inte vilket htema som helst utan MUSIK!

Nanna sa "om det är mer än en musik-fråga i vanliga fall så får jag hatkänslor". Vi övriga instämde. Men vi kämpade tappert. Trots att våra musikkunskaper var mycket begränsade. Mina sträcker sig till The Pinks och Hjalle & Heavy typ.
 
    

Det kom inga frågor om The Pinks eller Hjalle & Heavy. Tyvärr. Vi hade som mål att få två rätt. Av 25. Vi bangade ur och vågade inte lämna in vår lapp. Vi rättade när vi kom hem istället. Åtta rätt. Inte alls dåligt. Då hade vi lyckas pricka in tre årtal, när Janis Joplin föddes, när Johnny Cash föddes och när Eagles bildades. Jag bidrog annars med två korekkta svar angående Rod Stewart och Take That. Det ni!

Som hämnd håller jag på och snickrar ihop en egen frågesport till på fredag. Med kategorier som jag behärskar.

Det sägs att vissa människor saknar spärrar. Jag har i alla fall en. Nackspärren. Jag är ett så kallat nackspärrsbarn. Kan dokumentera stora delar i mitt liv i nackspärrar.



I juli 1987 när jag fick min första stora cykel hade jag nackpärr. Det var dubbel smärta. Först gjorde ju nackspärren ont och sedan var det ju smärtsamt att inte kunna cykla på sin nya cykeln. Sedan har vi mastodontnackspärren som jag ådrog mig i inomhus-DM i fotboll 1993. Jag kunde inte röra huvudet på två veckor och fick ha på mig stödkrage när jag skulle gå och se på LAIK-Sveg i istältet.  Vi har även nackspärren jag fick genom att någon hade placerat målet bak och fram i Rosendalshallen 2005 så jag fick det i huvudet när jag skulle plocka ner det. Förra vintern fick jag nackpärr när jag ryckte undan handen lite hastigt då jag kände något mjukt när jag städade under diskbänken. Hamnades hos en ortoped (?) och fick flaxa med armarna som en lite kyckling. Sedan fick jag värktabletter. Det kostade 1130 SEK. Sjukförsäkringen täckte detta. Som tur var.

Ikväll skall jag bege mig till Scandinavium för att se på när Färjestad krossar stackars Frölunda.



Det var år och dar sedan Färjestad behagade möta Frölunda i Göteborg på en, för mig, tränings- och matchfri dag. För jag har en liten regel som säger "egen sport framför andras sport" som betyder att man inte kan missa en egen träning för att någon annan skall idrotta.

Har dock brutit som denna regel två gånger. Första gången var hösten 1993 då jag fick erbjudande om att åka till Leksand och se mitt livs första elitseriematch samtidigt som jag skulle genomföra mitt livs andra A-lagsträning. Jag valde hockeyn den gången men det var då jag kom underfund med att det inte skulle fungera i längden att välja bort träningar. Andra gången var någon gång under säsongen 1997/98. Jag var på väg till träningen men mor min tyckte jag var för sjuk för att träna så jag fick tvinga mor att jaga farfar som var på väg till Säter för att se Skedvi -LAIK . Vi hittade farfar på "brukä" och så kunde jag åka på hockey, trots att det var träningsdag.

Denna tvätt lyckades jag ensam skrapa ihop på mindre än två dygn. Man är ungefär som ett dagisbarn. Tur att jag är ensam i mitt hushåll.

Så kan man sammanfatta mitt försök till orientering i Änggårdsbergen. Toksist. 43 minuter efter vinnaren. Illa. Dessutom var det tokjobbigt.


Banprofil. Illustrerad i paint.

En gång i tiden så kände jag mig lite blåst på något, kommer dock inte ihåg vad det var så här ett tiondels sekel senare. Jag skulle säga att jag kände mig snuvad på konfekten. Hade inte helt koll på just det ordspråket så jag råkade säga att jag blev stulen på baletten istället. Bjuder därför på denna, ganska fina, balett-bild från Hästveda i söndags.



En som defintivt inte blev stulen på baletten var Saras man Magnus. Det blev balett för hela slanten på hans svensexa. Kunde inte låta bli att lägga ut videon på Mangan and the loveboys. Se och njut:

I går var jag och Martin ute i förorten hos Catarina och hennes Martin och hälsade på lille Vilhelm för första gången. Eller så värst liten var han inte, i alla fall inte för att vara endast två månader. En rejäl kille. Så rejäl att den söta björnoverallen vi köpt nästan var för liten. Tur att jag hade sparat kvittot.


Söt va?

Gav Vilhelm en mjukis-isbjörn också.  Av egen erfarenhet så vet jag att inget kan gå fel om man får en isbjörn som barn.



Min isbjörn Isa. Hon med pizzerian.

En hektisk helg är till enda. En helg som till stor del tillbringts i en hyrd Ford Fiesta. Under helgen har jag bland annat:

Gjort en usel match i Grundsund
Fått veta det mesta om älgar, inklusive älgjakten i Bohuslän
Fått ett kärringstopp i Uddevalla
Hämtat upp två mindre nyktra personer i Frölunda
Haft picnic på Eurostop i Halmstad
Hamnat i ett radhus område i Osby
Fått nya vänner i Hästveda
Stoppat huvudet i en cementblandare i Hässleholm
Varit på ur-IKEA i Älmhult
Saknat en bro i Kånna
Kört på världens minsta grusväg i Ljungby

Dags att lämna tillbaka Forrden nu. Lite sorgligt.

Pratade lite om körskola och uppkörning i morses när vi åt frukost. Komin på att man numera måste köra upp med en bil med dubbelkommando. Jag körde upp i min körskolebil sa jag, en Citröen C2. Martin sa, jag körde upp i en Ford Fonus.


Luktar det inte lite jäv om kombinationen körskola och begravningsbyrå?

Är hemma ikväll och laddar inför morgondagens match. Råkade fastna framför Mora - Malmö i allsvenskan. Vet inte om det säger något ommig eller om kvällens TV-utbud. I alla fal fick jag se den gamle Färjestadsbacken Greger Arthursson som numera regerar i MIK. Och när jag såg honom kom jag ju givetvis att tänka på säsongen 1997/1998. Hade precis börjat trean på Martin Koch och FBK skulle träningsmatcha mot Leksand i Badelundahallen i Hedemora. Jag, Maria och Mikaela begav oss dit. Maria fick följa med trots att hon höll på LIF.


(OBS. Jag saknar scanner så jag har tagit ett kort på kortet (tårta på tårta) där vi är på väg till ishallen)


Och vem avgjorde träningsmatchen om inte just Greger och jag och Mikaela myntade uttrycket "Greger för seger". Och vi sade att detta skulle bli Gregers säsong. Och vad rätt vi fick för vem avjorde inte SM-finalen om inte Greger. Jag skrev ut ett A4-ark med texten Greger för seger.

Och så kom jag på här nu ikväll att jag hade ju en massa gamla disketter från den forntiden. Jag letade fram en låda och mycket riktigt hittade jag Greger-för-seger-dokumentet. Bjuder på en bild.



Hittade även en massa andra bilder från den tiden. Bjuder på en till:



Ni får nu ha i minnet att detta var tio år sedan och det var inte månag som behärskade Photoshop. Men jag gjorde i alla fall ett försök till bildredigering. Ett mycket bra sådant tycker jag. Måst ese till att kopiera in allt från disketterna till hårddisken för något säger mig att min nästa dator inte kommer att ha diskettstation.

På tal om att kalla dungen mellan Stabbeparken och Östra för skog. De här drgyt 10 åren i Göteborg har nog satt sina spår ändå. Förr i tiden åt jag alltid sill på fredgar. Lättlagat. Numera äter jag Sushi. Rå fisk som rå fisk liksom. Fast ryktet säger ju om man blir snabb av sill. Undrar om man blir det av Sushi?

Svaret kanske kommer i morgon då jag skall ha en dust med polisen.

Idag på vägen hem från träningen i Torpa såg jag en uggla i Stabbeparken. Inte var dag man ser en uggla i Göteborg. Kanske ligger något i det när folk påstår att jag bor i skogen och inte i storstan. Fast å andra sidan råkade jag säga att vi "skulle gå genom skogen" en gång när vi skulle gå hemmifrån mig till spårvagnen vid Östra och far kollade på mig och utbrast "kallar du detta skog?"

Finns det något jag verkligen hatar så är det att underprestera. Att vet att man kan så mycket bättre än så här. Kanske inte så bra att påpeka detta när min formkurva tycks följa världsekonomins formkurva för tillfället. Ett visst prestationsånget gillar jag men när det går ut över ens sociala liv blir det jobbigt.

Två typexempel är minigolf, förlåt bangolf, och bowling. Det är två "sporter" som jag kunna syssla med lite för skojs skulle men helt plötsligt gör jag bra resultat och efter det måste jag persa annars blir jag förbannad. Och det är ganska jobbigt att inte kunna utföra en social aktivitet på ett vettigt sätt.

Dock finns det en sport kvar som jag kan utöva utan att få ångest. Det är biljard. För att jag är så fruktansvärt röten biljard. jag och Martin spelade lite igår och vi var ungefär lika dåliga. Men ibland gör jag verkliga missar, underprestationer, och då vill jag bara gå hem.


Det finns ytterligare en sport som jag kan utöva utan prestationsångest och det är handboll på grand av avsaknad av kastarm. Det är dock väldigt sällan utöva ssom social aktivitet.