ricki

Stackarn har stukat framdörren.

Igår tillbringade jag sju timmar i Svingeln och två timmar i Torpahallen. Där emellan hann jag shoppa en skrivare/scanner/kopiator. Så nu får ni se upp. Alla gamla synder skall synas. Börjar med att bjuda på ett släktfoto från min konfirmation 1994:

80-talsfamiljen umgicks i helgen. Det vill säga jag, Emma, mor och far. Det vill säga vi som var med på 80-talet. Den enda som vi saknade var kaninen Stampe. Han hedrades med ett fotografi.



Elle tyckte vi var elaka som hellre ville umgås med en död kanin istället för med henne. Men Stampe var en fin kanin. En kanin med karaktär. Och en egen vilja. Att vara fri. Så därför rymde Stampe ofta.


På fredagen bjöd Emma på restaurang. Det var flott. När vi hade varit ute och ätit så hittade vi en ledtråd. Alldeles utanför mitt jobb.



På lördagen utfördes den största av stora vindsröjningar. Under städningen fyllde vi en korridor, ett helt trapphus samt en V70. Vi arbetade så att vaderna värkte och godiset nästan tog slut. Då hade vi ändå två kilo från början. Till och mer mor var igång och sågade till en hylla till vinden. Ett riktigt familjeföretag var vad vi var!

På söndagen skulle det tävlas. Nästan på hemmaplan. Nästan lite jäv. Och det gick bra tycker jag. Orienteringen gick ovanligt bra för att vara mig och löpningen gick sådär. Men det var ju väntat. Kondition kan man inte köpa på tub, det måste man träna sig till. Har jag hört. Efter att jag forcerat backhoppningsbacken uppför blev jag lite mör.



Men jag uppfyllde mitt mål. Jag kom inte sist. Jag kom näst sist.

Har man ingen hårsnodd så får man ta en lagkaptensbindel:



Vem vet? Det kanske blir en trend i innebandykretsar. Som den trendsetter man ändå är känd som.

Flanellpyjamasen har inget med resten att göra. Den är oväsentlig i sammanhanget. Tror inte på att just den blir någon trend.

I lördags gjorde utvecklingslaget matchsprogramsdebut.
























Det är stort.

Gymmade lite på RIK-gymmet igår. Kom dit i IBK-overall och IBK-shorts. Det var tydligen helt fel. För när jag satt på cykeln för att värma upp så kom det in en man i 45-årsåldern. Klädd i skinnjacka, Levis-jeans och fotriktiga Ecco-skor. Han kastar av sig skinnpajen och viftar några varv med armarna och lägger sig sedan på bänkpressbänken och pumpar på. Och så fortsätter han, varvet runt på gymmet. Med jeans och en stor fet plånka i bakfickan.

Efter ett tag så kommer det in en annan man som tydligen känner jeans-mannen. De morsar och den nya killen (iförd träningskläder) frågar jeans-killen vad han gör där. Jeans-killen svarar att "jag var ute och gick och så slank jag bara in". Så kan det tydligen gå.

Och som om inte det var nog så km det in en ganska ung kille. Iförd jeans. Såklart. Men så drar han av sig jeansen och under dem har han ett par stora basket-shorts. Han använde alltså jeansen som överdrag. Så kan man tydligen cokså göra.

Jag om någon borde ju inte vara förvånad. Jag har ju en far som tycker att jeans är den ultimata idrottsbyxan:


Sportig släkt i mitten på 80-talet

Är det något som jag verkligen hatar så är det svårskalade ägg.

Hänger lite på Hemnet så här på fredagseftermiddagen. Spanar in hus.

Känns det inte som om de har missat något här? Eller kan det klassas som nyskapande?

Kan inte vara det coolaste titeln man kan ha?

Tror nästan det. Fast jag är ju från Bergslagen så jag kanske är lite färgad. Och så har jag läst fem poäng i Metalliska material så jag kan mitt kol-stål-diagram:


Och jag kan skillanden på austenit, ferrit, perlit och masonit.

Nä, man skulle nog ha blivit metallurg. Eller lots.

Igår gjorde jag en riktigt innebandyträning. Med uppvärmning och allt. Och övningar och tvåmåål. Och dte kändes bra. Fick inget ont i ryggen alls.

Däremot är jag smårförkyld och har en sträckning i låret. Men det är en annan femma. Huvudsaken att ryggen är bra.

Skulle skriva Värmland. Då talade min dator om för mig att ordet "Värmland" inte fanns i ordlistan. Däremot finns Dalarna. Och Västergötland. Utan att jag själv har lagt till det. Vet inte vad jag vill ha sagt med detta.

Derby på Ullevi igår. IFK mot Gais. Match i Scandinavium. Indianerna (är inte det ett speedway-lag?) mot Luleå. Som den sportfåne jag ändå är så hade jag lite problem med att välja. Vad tror ni jag valde?

Jag valde "Flickan som lekte med elden" på Bergakungen istället. Ett av mitt livs mest osmidiga val. Trafiksitautionen på "Evenemangsstråket" var inte att leka med. Vi fick äntligen en parkeringsplats borta i Gårda exakt i samma stund som bion började. Vi sprang de 900 metrarna (jag har mätt) på fem minuter. Vilket ger en kilometertid på 5.33. En ganska hyfsad hastighet med tanke på att jag gade stövlar på mig.

Filmen var helt okej men Martin var lite besviken på att denna scen aldrig dök upp:

Jag har glömt att berätta en sak. Jag har ju varit med på TV. Och inte i vilket program som helst. Nä. Utan i Bingo-Lotto. Det kanske inte är så många som vet att detta program fortfarande existerar. Men det gör det. Det går i TV4+ på söndagar. Men skall man vara med i TV så skall man vara med i riks-TV. I lördags fyllde Bingo-Lotto 700 program och detta firandes med att det sändes just på en lördag och i TV4 (utan plus).

Och inte nog med att vi se programmet live. Nä. Vi fick även snoka runt i kulisserna och kolla in i alla kontrollrum. Det var faktiskt riktigt fräckt att se till hur det gick till att göra en direktsänding. Dessutom fick jag skaka tass med Lotta Engberg.



Här misstänker jag att Sara blir lite avundsjuk på mig. Hon skrev nämligen att Lotta Engberg var hennes favoritartist i min "Mina vänner"-bok. Året var 1987. Erkänner att jag mobbat Sara några gånger för just detta. Tar tillbaka det. Lotta var trevlig och hade en av de största prillorna jag sett.

Dock hade vi lite otur med kvällens artister tycker jag. Är ju ganska dålig på kändisar. Så pass dålig att jag enbart kände igen Jill Johnsson och Christer Sjögren. Vet inte om det säger något om min bristfälliga musiksmak.



Christer Sjögren hade i all fall ett enormt huvud.



Dagen till ära hade jag tagit på mig en illgrön klänning. Så att jag skulle synas:



Och syntes. Det gjorde jag. Enligt Elle så hade jag dessutom gäspat i TV flera gånger. Skyller på att det var varmt. Och sent.  Och att jag inte vann. Inget Värmlandsäventyr. Inte ens ett litet futtigt litet Lambi-lamm.