ricki

Man är äldrig så svensk som när man är utomlands sägs det. Och idag stämmer det verkligen in på mig. Jag började dagen med att se på På spåret och sen på Anja Pärsson. Efter det åkte jag ut till IKEA och åt köttbullar.





Köpte dessutom Pågens kanelgifflar och Malacos Salta sillar. Kom hem till hotellt och hejade fram Björn Ferry till seger (nja, kanske tar mig själv på för lite stort allvar här). Såg sedan en dokumentär med Lars Winnerbäck och nu har jag precis löst melodikrysset. Tror jag löste det trots att jag bara kunde ett enda svar men resten gissade jag mig till och det gick visst vägen. När jag skriver detta lyssnar jag på melodifestivalen 2008 men det vågar jag knappt skriva.

Läste lite mer på mitt kvitto från biljettkontrollanterna och där stod det att anledningen till de haffat mig var att jag åkt "Ohne KK". Utan KK alltså. Hoppsan. Det är myckte man inte visste att man behövde när man åker spårvagn. Var sedan och lämnade in mitt kvitto och då fick jag mitt KK. Kundenkarte.



När vi ändå är inne på spårvagnsåkning i Augsburg bjuder jag på en bild innefrån spårvagnen. Spårvagnen o Augsburg är smalare än den göteborska motsvarigheten och på ena sidan om gången är det bara ett säte istället för två som jag är van vid.



Titta vad mysigt. Ett fönsterbord för två! Lägg gärna märke till klädseln på sätet som går i sann 80-talsanda.

En hektisk start på denna fredag. Först sprang jag ikapp med en spårvagn. Det blev oavgjort. När jag väl kom ombord på denna spårvagn åkte jag fast i en biljettkontroll. Det kom fram en äldre tysk herre i uniform och sade något till mig. Jag antog att han menade att jag skulle visa min biljett så jag visade honom mitt månadskort. Han sade något mer. Jag antog att han behövde något mer, tyckte han sa något om ett „grönt kort“. Låtsades inte första och svarade „!´m speaking english“. Då blev han lite ställd. Tyärr pratade hans kvinnliga kollega engelska. Hon berättade att man måste ha ett personligt kort tillsammans med månadsbiljetten. Sen ville hon ha mitt ID-kort sa jag gav henne körkortet. Det var ju naturligtvis inte tillräckligt så de ville ha passet också. Passet hade jag ju inte med mig för hur skulle passet se ut om jag släpade på det till jobbet varje dag i fjorton veckor ? Jag fick ett block och fick skriva ner på vilket hotell jag bodde, adressen till hotellet och telefonnumret. Sedan började den tyska herren skriva in alla uppgifter i sin maskin. Blev lite rädd och tänkte att detta blir nog dyrt. Men den kvinnliga kontrollerskan talade om att jag behövde ta med detta kvitto och gå till ett ställe där de utfärdade sådana där gröna kort. Fick mitt kvitto och på det stod det 40€. Blev lite rädd igen men kvinnan talade om att det var gratis om jag gick dit inom atta dagar. Annars blev det till att betala. Så idag får jag bege mig till Köningsplatz med mitt kvitto. Tyska ordningsmän och ordningskvinnor skämtar man inte med!

Fröknarna som jobbar på mitt hotell brukar ha någonslags folkdräkt på sig. Så på morgonen möts man av en tysk fröken i folkdräkt som frågar om man vill ha kaffe. Lite festligt sådär. I morse hade dock frukostvärdinnan baggy jeans och en långärmad t-shirt. Jag saknade folkdräkten. Så nu vet du vad som väntar när jag kommer hem Martin!

Jobbat länge idag. Vi skulle vara färdiga med en del saker till lunch idag. Klockan 17.00 fick jag mina grejer som jag skulle jobba med. Blev hyfsat klar. Och hyfsat hungrig. Köpte pasta med tomatsås (typ) på ett ställe nära hotellet. Nu skall jag ta och gå igenom kläderna och se vad som skall skickas på tvätt.

Det är liksom inte jag detta. Hämtmat varje dag och låta någon annan sköta tvätten. Jag vill laga min egen mat och ta rätt på min egen skit. Fast just nu känns det rätt okej att lämna iväg träningskläderna efter fyra pass i samma ställ. Luktar inte hallon direkt.

Tanten som städar toaletterna här på KUKA luktar vansinnigt illa. Bland det vidrigaste mina näsborrar har varit med om. Och inte nog med det. Hela toalettutrymmet stinker i flera timmar när hon har varit där och städat. Lite antiklimax att toaletterna luktar som värst när de är nystädade,

Så stod det på ett trägaller i morfars garage. Där kunde man stänga in folk. Det berättades hemska historier om detta fängelse. Oturligt nog så satt piltavlan just på detta galler och missade man tavlan var man tvungen att gå i i "buren". Alltid lika läskigt. Men nu har morfar renoverat garaget. Gallret är borta.

Idag var jag och kollade in andra galler. Jag var nämligen på Augsburg Zoo. Nu förstår jag att ni är chokade över att jag ränner på Zoo för andra månade i rad. Och jag som inte ens är djurvän. Men jag måste erkänna att det var mest i brist på annat jag gick dit. Allt annat är ju tokstängt i Tyskland på söndagar.

Dessutom agerade jag lite smart. Jag och Martin hade ett fototema idag. Vi skulle fota en krossad flaska, en grön bil och ett valfritt djur. Och var är bättre att fota djur än i en djuprak? Pratade med honom för ett tag sedan och frågade vad han fotat för djur. En fågel svarade han. Jasså sa jag. Jag fotade en tiger.

Fredag kväll och klockan är strax efter åtta. Hela Sverige sitter och myser framför På spåret. De kanske har en intern tävling inom familjen. Någon kanske precis i det nu gissar på Eskilstuna. Och här sitter jag. Ensam på mitt hotellrum i Augsburg. Augsburg som inte ens skulle platsa i På spåret. Till skillnad från Eskilstuna. Och inte kan jag ringa någon. För alla ser ju på På spåret.

I dag åkte jag spårvagn med en man med fruktansvärt lustiga mustascher. De var liksom formade som korkskruvar ut från mungipan. Kanske inte så lätt att förklara men jag vågade inte ta upp kameran för att fotografera den pimpade mustaschen. Det är förresten inte så många som fotograferar här i Tyskland. Råkar man ta upp sin digtalkamera för att föreviga något så stirrar alla på en. Precis som om man vore en japan. På tal om spårvagn så åkte jag spårvagn med tre nunnor igår. Inte heller de vågade jag fotografera.

Idag har jag jobbat i denna mappen:

Efter tre veckor i Sverige och efter tre veckor av extremt dåligt bloggande är jag tillbaka i Augsburg. Här är det mesta sig likt förutom att jag har bytt hotell. Jag misstänker att jag har bytt upp mig men jag är inte helt säker än. Utanför mitt fönster ligger nämligen "crazy bar".  Undrar egentligen hur crazy det kan bli till helgen?



Dessutom saknade mitt hotell internet. Eller saknade och saknade. Internet fanns men det kostade pengar. Så nu har jag köpt lite tyskt internet och änså länge har det fungerat fint. Har varit uppkloppade i drygt tre timmar. Det var ungefär den totala uppkopplngtiden för fem veckor på mitt gamla hotell.

Men jag har en minibar. Lite lyxigt. Och ganska mycket 80-tal. Men möjligheten att kyla mat och dryck saknade jag på det förra hotellet. Gick bra så länge det var plusgrader och jag kunde utnyttja balkongen som kylskåp men sen satte kylan från Alperna in. Idag stoltserade Augsburg med sol och minus tio grader (enligt taxichauffören).



Jag har en klockradio av modernt snitt på mitt nya hotellrum. Jag skall prova den inatt. Återkommer med en recension i möre. Kan även återkomma med fler bilder på mitt nya hotell om intresse skulle finnas.

Stod och väntade på bussen till IKEA, då kom det en annan busschaufför och frågade om jag skulle åka till IKEA. Ja, svarade jag. Zehn minuten svarade han. Märktes det så tydligt att jag skulle till IKEA? När IKEA-bussen väl kom var det verkligen en IKEA-buss. En minitransferbuss som var gul och blå och som det stod IKEA på. Den stannade dock på lite fler ställen sa jag sade till busschauffören (som var en äldre herre) på knagglig tyska att jag vill av vid IKEA. Då frågade han om jag inte skulle till skolan. Skolan undrade jag? Det var nämligen någon internationell konferens på en skola i närheten. Jag sade att jag var svensk och skulle på IKEA och äta köttbullar. När jag skulle åka var det samma busschaffis. Han frågade vad jag hade köpt på en mycket bra engelska. Svensk choklad till tyska kollegor svarade jag lite chockat. Det visade sig att chaffisen bott i Canada i 13 år och behärskade engelskan. Fast han var inget vidare förtjust i IKEA. Det enda han brukade köpa på IKEA var lax. Blev sugen på rätt mycket på IKEA. Lakrits, dillchips, glögg och kanelgifflar. Dock inte lax. Behärskade dock mig och köpte bara Aladdin-askar till jobbet. Jag skall ju ändå åka hem om tre dagar. IKEA kändes precis som hemma. En trevligt kontrast till det gråa Tyskland. Kände mig som om jag var på hemmaplan. Nu undrar jag bara. Varför åkte jag inte hit tidigare?

Idag blir det köttbullar pa IKEA till middag.

Om exakt en vecka lämnar jag Tyskland. För i år. Skall bli riktigt skönt att få komma hem. Visst är det lite exotiskt (inte erotiskt Lippan!) att vara utomlands men jag känner att jag börjar kunna Augsburg nu. Det jag saknar mest, förutom nära och kära (utan inbördes rangordning) är: · Mitt kylskåp · Att inte förstå allt som sägs eller all information · Innebandyn · Lingon grova med kaviar · Vinterstudion (som har en riktig bra blogg) · Snabbt och stabilt internet · Tillgång till hela min garderob samt alla skor · Lussebullar · Söndagsöppna affärer (tillsammans med punkt ett så blir dettta ett väldigt stort problem) · Kex · Mitt badkar · Riktiga kuddar · Svenskt tangentbord (har skaffat mig grav dyslexi) · Gröt · Sunsilks hårspray

Jag börjar förstå varför tyskarna parkerrar som de gör:



I morgon far jag till Karlsruhe och hälsar på Patrik och Maja!

Det är ganska trångt om torkutrymme på ett hotellrum. Tänk på det innan ni utför julbyket! Det är inte ofta man hänger den blöta tvätten i garderoben.

Så var det då måndag igen och givetvis har frukotsen inte öppnat än. Vad är detta för något? Att öppna frukosten senare på just måndagar? Sicket tok.

Idag på frukosten delade jag bord med en tysk familj. Slog till på ett ägg idag. Det gjorde även den tyska farbron. När han var klar så frågade jag artigt "Can you please send me the salt?". Då skickade han papperskorgen (som tyskar har på sina bord). Det säger en del om hur bra tyskar är på engelska.

Såg förövrigt en tysk dam med en fjäder i hatten.

I tyskland får man ett sort utskrivet kvitto när man handlar. Sushi.



Idag skall jag gå ut och fotografera Augsburg har jag tänkt men först är det skidskytte och skidstaffetter som gäller.