ricki

Har en pizzeria, har din Isa det?

Idag har jag varit utebränd. Obsereva utebränd, inte utbränd. I fyra timmar var jag utebränd från min kontorsplats. När jag kom  i morses fick vi inte ens komma in på området. Jag trodde först att det var strejk men sen såg jag några brandmän. Efter en halvtimme släpptes vi in men fick stå ute. Efter ytterligare en timme smet vi in och drack kaffe. Sedan hittade vi ett rum med datorer och ca 17 plusgrader så vi kunde jobba.



Men hellre utebränd än innebränd.

Cyklade hem från Svingeln igår. (Ja, jag tyckte det var dags att börja träna lite igen). Alldeles mellan Stabbetorget och Trätorget  (ja, jag var nästan hemma alltså) så sved det till i ögat. Precis som om jag skulle fått in ett björkfrö i det. Men sedan gick det liksom över. Kollade för säkerhetsskull i ögat när jag kom hem och tog ur linserna. Hittade inget björkfrö. Men någon timme senare. Efter dusch, mat och slösurfing så dök det minsann upp ett björkfrö.

Hört att man bli okänslig i ögat av linser. Jag tror det stämmer. Första gånge jag upptäckte detta var när syrrans kulle färga håret på mig. Det var på den tiden jag hade ganska långt hårt. Typ ner till BH:n på ryggen. När jag var färgad och klar så kändes det som om jag hade något i ögat. Och mycket riktigt. Det hade jag. Ett fullängdshårstrå.

Första helgen på semstern avklarad. En helg på hemmaplan. Men inte behöver man ha tråkigt för det. Jag har turistat lite. Jag och Martin besteg Ramberget idag. Finfin utsikt. Men en sak gjorde mig faktikst lite beskiven. Jag läste på en skylt att man inte alls kastat ut gamla panschisar ifrån Ättestupan. Att Ättestupan inte alls var någon riktig ättestupa. Känner mig lite stulen på baletten.



I morgon blir det ett utflyktsmål i min hemtrakt. Tvättstugan.

Då så har man semester och passerkortet är förpassat till lådan.

Fanns det inte ett program som hette så? Eller har jag drömt det?

Förra veckan kan nästan liknas vid Balder så många vändingar som den tog. Men nu har jag klarat av uppförsbacken så nu förväntar jag mig att det går utför i cirka 70 graders lutning.

För er som undrar har jag haft en kanonhelg i sommarvärmen där uttrycket "ingen grill utan eld" myntades.

Städat städskåpet.

När jag steg upp för en timme sedan fick jag en flash back från min barndoms Kristi himmelsfärd. Varje Kristi himmelsfärd skulle man nämlingen upp på Älgsjöberget för att avnjuta en gökotta. Tror aldrig att vi hörde någon gök. Men vi satt där troget varje år med öronen på skaft och med kikare. Det var en trevlig tradition. Aktiviteter som innehåller korvgrillning brukar vara trevliga.



När jag steg upp hörde jag folk i trapphuset och tänkte genast att det var några som skulle på gökotta. Men icke. Det var min granne som kom hem från Valborgskalaset. Hon hade nog inte heller hört någon gök.

Såg minsann en man idag på Olskrokstorget som hade kvar sin Z600. Jag som blev mobbad för min de sista två åren jag hade den. Men den var bra!

Vet inte riktigt vad som hände denna månad. Pengarna tog liksom bara slut. Jag som brukar vara så duktig och göra en budget. Budget som för övrigt är ett ord jag lärde mig av ugglan Helge. Men denna budget sprack. Rejält. Kanske berodde det på oväntade utgifter så som en ny innebandyklubba. Kunde ju inte rå för att den gamla skulle gå av. Nåja. Nu har jag i alla fall gjort en ny budget och i den ingår en ny innebandyklubba. Utifall.



Jag vet. Det är kanske lite overkill att använda sin grafräknare för att räkna plus, minus och fel men den är ju den enda jag behärskar. Den gamal TI-85:an och jag har ju varit ett par sedan hösten 1995.

Idag hade vi finbesök från kungliga hufudstaden här i Göteborg. Och då menar jag inte av AIK. Jag menar givetvis av Sara. Hon var här nere på sveriges framsida så vi passade på att ta en middag och en öl på en uteservering. Mycket trevligt.

Nu kommer säkert Sara bli arg för denna bilden men det tar jag. Till hennes försvar kan jag säga att hon hade en snyggare tröja på sig idag.

Innebandyavslutning i lördags innebar en lite havtung söndag. Men eftersom det var kanonväder kunde man ju inte ligga inne och lata sig. Även om jag råkade göra det just när mamma ringde. Så först blev det en promenad runt grusåttan med Elin och sedan blev det en lite udda bakfylleaktiviet.

Det är nämligen så att jag känner en idrottslärare och han ringde under promenaden med Elin och undrade om jag ville hjälpa honom att sätta ut orienteringskontroller inför niornas idrottslektion idag. Lät skoj tyckte jag så det blev ytterligare två timmar i skogen. Som sagt, en udda bakfylleaktivitet. Hoppas jag nu bara jag satte dem rätt. Sådana där karttecken är ju inte min starka sida även om jag nu snart vet hur en sänka ser ut.

Gillar att lära mig nya saker. Idag har jag fått lära mig att förutom landskapsdjur och landskapsblommar har vi också landskapsgrundämnen. Det hade jag ingen aning om. Dalarna hade ju givetvis koppar som landskapsgrundämne. Västergötland hade däremot ett lite oväntat grundämne. Uran. Det fräckaste av alla grundämnen. Nu komer jag aldrig kunna flytta från Västergötland. Skulle man till exempel flytta till Bohuslän får man Klor som landskapsgrundämne och hur kul är det?

Riktigt arg. Och då menar jag inte saltet på potatisen eller i gröten. Nä, jag menar vägsaltet, detta djävulens påfund.
 


Har aldrig förstått mig på detta med att salta så fort det kommit lite snö. I morse hade vi sju minusgrader och två decimeter snö i Björkekärr. En riktigt vintermorgon med andra ord. Vackert. Men det räckte med att jag kom till Redbergsplatsen så hade de saltat vilket innebär att man får stå i slask och vänta på bussen. Sedan skall det sandas också. Det verkligen strösslas med grus. Som man får halka runt i så fort det blir barmark igen.

Jag undrar bara varför? Är det bara för att jag är för Dalarna som jag inte förstår nyttan med salt och sand på trottoarer, cykebanor och busshållplatser?

Kan det inte få vara vinter när det äntligen är vinter?

Det började med att jag fick en påskpresent (?) av mor och far. Två värmeljusstakar som såg ut som kycklingar. De hette Kjell sa mor. Hon i affären hade sagt det. Hon om någon borde ju veta.



Sedan hittade jag och Elle en affär som hette Kjell & Company. De tyckte vi var kul. Kjell & Company sålde dock inga kycklingar.

Eftersom jag är svensk så firar jag alla högtider med sill och snaps. Helt enligt traditionen. Fast sill äter jag mellan högtiderna också. Sill äter jag ganska ofta om jag tänker efter.


Förr i tiden kunde man ta sill i salladsbuffén i restaurangen på jobbet men efter nyår så bytte restaurangen ägare och efter detta lyser sillen med sin frånvaro. Hur kunde de? Sill som är så gott och nyttigt!  Dessutom blir man ju som bekant snabb av sill. Idag hade jag stora förhoppningar att sillen skulle göra comeback i buffén, det är ju trots allt skärtorsdag. Men icke. Jag förblir sillös.

På grund av rådande väderlek. Hoppas familjen inte misstycket för mycket. Å andra sidan kan de inte klaga för mycket. De kommer ju ha en hund i packningen.