Zwei Wochen

Sista kvällen här i Tyskland för den här gaången. Skall försöka sammanfatta de två första veckorna här i Lidl:s och Media Markt:s hemland.

Tyskarna:
• Parkerar hur de vill
• Röker
• Dricker kaffe (och the) med mjölk (helst kondesmjölk)
• Är osociala på jobbet
• Kör stenhårt på pannband (här hade du passat in mamma)
• Äter Semmelknödel (typ som palt tror jag, jag frågade men tyskarna visste inte vad palt var)
• Kör sin egen stil (Mainstream är nog inte ens översatt till tyska)
• Går inte mot röd gubbe
• Har hockeyfrilla
• Pratar inte så mycket engelska (jag framstår som en expert)
• Löptränar inte i city (men det gör jag, hittar ju ingen annanstans)
• Är stolta över sin julmarknad
• Jobbar väldigt länge om dagarna
• Äter pommes till det mesta (inklusive surkål)
• Lider brist på humor
• Är artiga
• Kör inhemskt
• Äter kringlor som ser ut som kaffebröd men smakar pinnbröd
• Är inte särskilt snygga
• Betalar sällan med kort

Tyskland:
• Är väldigt olikt Sverige för att vara ett land som ligger sa nära
• Har väldigt många rödljus
• som alltid är röda
• Har inget Å (jobbigt att maila)
• Har billiga kläder
• Har billig mat
• Förutom Sushin som är dyr
• Har gott kaffe
• Har trevliga kebabbullar
• Har ruggigt dålig redioreklam (tänk Kartoffelsallat + Living next door to Alice)

Har för övrigt hittat ishallen idag. Den var rätt fräck! Liksom både utomhus- och inomhusarena på samma gång. Den heter dessutom Curt-Frentzel Stadion. Låter lite som Franz Jäger. Det du Elle!

Stackars Martin

Nu har jag bott på hotell i två veckor så Martin får det tuff i helgen. Jag förväntar mig att:
• Frukostbuffén är framdukad - när jag känner för det
• Någon annan plockar undan efter mig när jag ätit frukost
• Någon annan bäddar min säng
• Någon annan städar åt mig - varje dag
• Det finns rena handdukar på handuksvärmaren - varje dag
• samt en ren badrumsmatta
• Någon annan tömmer min sopkorg

Mamma, dags att packa resväskan!

I personalmatsalen serveras tre rätter varje dag. Idag var det köttspett (inte spjut), chili con carne och kaka med vaniljsaås! Jag var ju inte helt säker på att det var en kaka som serverades så jag frågade en kollega som hade köpt just den „rätt“ vad det var för mat för det såg ut som en efterrätt. Jag fick smaka på den och det var verkligen kaka med vaniljsas. Så på fullaste allvar är kaka med vaniljsas lunch här i Tyskland! Jag frågade kollegan varför de äter kaka med vaniljsås till lunch och han sa att i södra Tyskland brukar de äta sötsaker till lunch.

Så mamma, flytta hit! Jag lovar att du kommer att trivas!

Buy n´dry

Kanske dags att blogga lite? Förstår att ni har saknat mig.

 

Dock är det en sak jag inte förstår när det gäller bloggen. Jag har fått en massa läsare fran Augsburg. Hur vet de att jag sitter och bloggar på mitt hotellrum på Jakober Hof? Går de in på blogg.se och söker efter Augsburg? Förmodligen inte.

 

I måndags orkade jag inte blogga för det kändes som om jag hade oflyt med allt jag gjorde och att hela världen var emot mig. Igår var bara internet emot mig.

 

Måndagen började inte bra. När jag gick ner och skulle äta frukost vid 0620 så som jag brukar göra var det låst och mörkt. Jag vet inte om nattens snöväder hade ställt till det eller om frukosten öppnar senare på måndagar? Sedan var det ungefär samma oflyt hela dagen. Var in still stan och hämtade min stövlar och sedan skulle jag ta vagnen hem. Men det gick ingen vagn. Julmarknad. Får väl gå hem. Men när jag kom fram till rådhuset var det en enorm folksmamling som lyssnade på en kör. Jag kunde verkligen inte tränga mig igenom utan fick gå tillbaka och ta en omväg hem. Och jag som bara hittade just den vägen förbi Rådhuset. Men nu hittar jag fler vägar. Om det skulle bli kör-blockad igen.

 

I går blev jag utsedd till hjälte. Jag kom hem från jobbet och gick in på mitt rum. Iskallt. Jag stängde balkongdörren (!?!) och vred på elementet och sedan gick jag ut och sprang. När jag kom tillbaka och hade duschat var det fortfarande iskallt i rummet. Elementet var kallt. Vred på det på fullaste fjutt. Inget hände. Fick bege mig til repan. Repan-killen såg besvärad ut men följde med upp och kollade på elementet (iförd gummihandskar). Han hittade inget fel så han begav sig till värmecentralen istället. 20 minuter senare knackade han på igen och var tokglad. Sank jå miss Green, sank jå. Det visade sig att det var en läcka i värmesystemet och vattnet sprutade ut nånstans där det inte skulle sprutas ut. Mitt rum var det som låg längst ifrån värmecentralen så det var därför jag upptäckt det. Hade det inte åtgärdats hade hela hotellet blivit iskallt under natten samt att läckan hade blivit stor. Sank jå miss Green, sank jå.

 

Denna dagen började inte heller så bra. Var inparkerad igen. Inte lika hårt som förra gangen. Jag trodde att jag hade tagit den sista parkeringsplatasen igårkväll. De tyckte inte han/hon som parkerade 20 centimeter bakom mig. Då skall tillägga att jag hade en stor växt framför bilen. Gjorde två försök att få ut bilen i morses men sedan gav jag upp och bad om hjälp. En herre trixade ut bilen galant. Som om det inte var nog så vände han bilen åt mig också. Det var snällt.

 

Idag skulle jag bege mig ut på en shopping runda. Jag skulle köpa två presenter. En till lilla Tindra som tittade ut idag. Tänkte shoppa lite bebiskläder. Kunde väl inte vara så svårt? Men tyskarnas smak var det gäller barnkläder skiljer sig markant från min smak. Förmodligen från Sjös smak också. Grattis Maria och Magnus förresten!

 

Den andra presenten jag tänkte shoppa var också ganska enklet. I teorin. Gav upp och shoppade kläder till mig istället. Och en julklapp till bror. Det blev dock inte denna julklapp:

 

 

Emil, jag förstår om du önskat dig ett råddjur gjort av kottar men jag får helt enklet inte med mig det hem.

 

Hann förbi julmarknaden en sväng också men dtevar verkligen inget att ha. Förstod inte va alla gjorde där. De såg mest ut att frysa. Gick hem och åt en kebabbulle istället. Riktigt fina de där kebabbullarna.

 

 

Annars lyssnar jag på tysk radio om dagarna. På Bayern 3. Eller Buy n´dry som Martin säger.


Utan byxor i Bayern

Det är inte så farligt som det låter. Du kan fortsätta läsa mamma. Du med Martin.

Är nu åter ”hemma” i Augsburg efter en helg i München. Tog en promenad från hotellet till Haufbanhof igår. Fick syn på någon som verkar ganska inne här i Tyskland, nämligen den fordrare Foppa-toffeln. Nu är jag ju ingen modebloggare men jag tror inte Ebbor och Bellor skulle ge den några högre betyg:


Väl i München var det kallt. Minus griskallt. Och jag hade inga byxor. Nu var det ju inte så att jag sprang runt naken utan jag hade sådana där tights. Inte alls bra val av beklädnad. Ett riktigt uselt val som jag fick lida för i dagarna två. Frös en hel del. När jag frös som mest såg jag två killar som surfade i en fors. Jag blev inte direkt varmare av den synen:



Vad gjorde vi då annars i München? Jo, vi tog en tripp till den Engelska parken. Den var lite större än den engelska park jag är van vid. Tror det hade varit trevligare med ett besök på sommaren. Vi hann även med att dricka tre öl. Tre STORA öl. Efter ölen blev vi lite sugna på att åka lite skridskor. Tänkte vi skulle spela in en konståkningsfilm. Diadrom on ice. Har ju lite erfaren av just
konståkningsfilmer.



Tyvärr stängde isbanan precis när vi kom dit. Surt. Idag var vi inte lika sugna på att åka griller. Märkligt. Vi gick på leksaksmuseet istället.

Jag avslutade Münchenresan med att shoppa en tokrolig julklapp till Elle, På tal om julklappar till Elle så verkar det som om kungamodet spridigt sig till Tyskland.



I morgon skall jag jobba, träna och köpa tops.

Miss matches

Efter fem dagar här saå börjar det bli jobbigt att hålla isär språken. Tänker, skriver och pratar en blandning mellan svenska, engelska och tyska. (Tack Ida för tysklektionen). När jag var och hämtade en kopp kaffe (eine tasse Kaffe) på jobbet kom det fram en fransman och började prata franska med mig och jag reagerade inte ens. Jag fick i alla fall hans visitkort. Undrar vad jag skall med det till?

Om som inte det vore nog med språken så blandar jag ihop telefonerna ocks. Fick en ny jobblur precis innan jag åkte ner. En Nokia-telefon. Har inte haft en Nokia-telefon sedan 3310-tiden. För Ekdahl kanske inte det låter så farligt men för oss övriga är det att bra tag sedan. Nu har jag i alla fall lärt mig min nya telefon och den fungerar på samma sätt som min gamla hederliga Sony Ericsson fast helt tvärs om. Vilket gör att jag tycker båda telefonerna är jobba att använda just nu.

Förvänta er inga samtal. Eller svar på SMS. Däremot svarar jag gärna på mail: [email protected]. Sätt igång och maila!

Ich und meine Maus

Kudden på mitt hotell är ingen höjdare (Obs, göteborgshumor. Visst, den funkar att sova på men den är ganska oskön när man skall läsa. Slog därför på stort idag och shoppade mig en lite grön kudde med en mus på. Ganska söt. Är ju svag för råttor.



Gjorde även lite andra fynd. Det är relativt billigt att shoppa här. Kul med nya affärer. Shoppade sedan Sushi, den är lite dyrare än i Sverige. Men det var god.

Augsburg bjöd på snöstorm dagen till ära. Riktigt mysigt att gå i stan i snöoväder. Hoppas att det är lite mindre oväder i morgon när jag skall göra München.


De tyska kläderna

Var lite rädd för det här med kläderna innan jag åkte. Dress-coden. Jag är ju inte direkt känd för att glida omkring i dräkt om (arbets)dagarna. Men nu är jag lugn. Det är ganska avslappnat på kontoret. Vissa killar har munkjacka eller långärmade t-shirts. Och så var det ju detta med Hawaiiskjortorna på onsdagar också.

På tal om kläder. Det verkar inte alls vara lika inne med klänning och tights i Tyskland som i Göteborg. Kollade runt lite i affärerna och de verkade inte sälja några klänningar. Trodde jag. Ända tills jag hittade denna affär som sålde tyska folkdräkter. Tji fick jag. Det lite lustiga med denna affären var att de sålde helt normala kläder ocksa och sen i ett hörn (ett ganska stort sådant) hängde alla dessa klänningar.



Såg dock ett praktiskt klädesplagg i garderoben på jobbet. En regnponcho med inbyggda regnvantar. Jag som trodde att galonvanten dött ut.

Ich bin frei

Det ringde på min tyska, stationära telefon. Jag blev glad. Det var första gangen det ringde. Men lyckan var kortvarig. Det visade sig att det var indiern vid skrivbordet mitt emot mig som ringt fel. Annars händer inte så mycket skoj på jobbet. Jag producerar power points (eller power plays som Bertil skulle ha sagt) på löpande band. Just nu är jag upp i 75 slides och 11.2 MB. Och då är jag ändå kort och koncis.

Skall få svenskbesök nästa måndag. Chefen (även känd som Jonsson) och chefchefen kommer ner en sväng.Vi skall äta mat. På tal om mat. All time high i matsalen idag. Mousakka med fetaost. Fast det hette något obegripligt på tyska.

Blev för övrigt utkastad från KUKA (ja det heter så My, nej vi har inga skjortor) vid 17.15 idag. Skönt att bli tvingad att gå hem. Nu skall jag ut och göra stan. Eller i all fall ta en sväng till centrum och se om jag kan hitta en Schumacher (kanske Michael eller Ralf) och få i mig lite mat.

De tyska pengarna

Eller snarare de europeiska pengarna. Det är roligt att shoppa när man liksom drar bort en nolla från allt. Kanske inte lika roligt när man kommer på att man maste göra det från lönekontot också. Fast ju nu är det ju tacksamt att räkna om fran € till SEK.

Det värsta är att de har sa grymt många olika sorters pengar. Sedlar för 5, 10, 20 €. Det finns säkert större sedlar än sa men det är inget jag ägnar mig at. Sedlarna känns ända rätt OK, nästan som hemma i Svedala. Det är mynten som ställer till det. Finns ju mynt för 1 och 2€ samt för 1,2 5, 10, 20 och 50 cent. Och alla ser nästan likadan ut! Så detta leder till att jag bara betalar med sedlar och får därmed ännu mer mynt. En ond cirkel det där. Måste använda kortet mer inser jag. Fast jag har inte sett en enda tysk betala med kort i en vanlig matbutik. Ungefär som i Dalarna då.

Affe riechen

Vaknade i morse och gick in i badrummet. Det stank apa. Det var stopp i avloppet i duschen och äckligt vatten låg och stank i duschen. Vidrigt. Tyckte det rann undan dåligt igår kväll. Nu är det i all fall fixat. Trevligt.

Jag har ju varit en ensam bakatsträvare det senaste året. Jag har varit den enda på min avdelnning som spelat Robcad på heltid. Därför känns det lite märkligt att sitta i ett rum med 20 andra personer som ocksa spelar Robcad. Det är en stackars kille som kör lite PS/PD.

Mycket nöjd med mina nya skor. Får se hur nöjd jag är när jag skall packa om jag ägnar mig at att shoppa.

Åt spagetthi med grönsaker till lunch. Var ganska gott. Är sugen på pepparkakor och glögg. Blir dock sallad till middag.

Har varit ute på en liten löptur idag igen. Sprang mer i centrum denna gången. Det verkar vara en riktigt mysig stad. Kanske inte var mitt livs mest effektiva löprunda då jag sprang och kollade i skyltfönster och på menyer.

I helgen skall det utflyktas. Jag skall bege mig till München för att träffa mina kollegor David och Henri. Jag skall bo på stadens billigaste hotell. Undrar om jag kan få ner packningen i handväskan? Känns ju lite onödigt att ta stora resväskan. Borde packat ner de praktiska påsarna man fick på Operan i Olso.

Har kommit på att jag maste lära mig skillnaden mellan ackusativobjekt och dativobjekt om jag skall kunna lära mig tyska. Finns det onlinekurser?

Mich verkaufen

Lite smaregnigt i Augsburg idag. Lika bra att aka bil tänkte. Det tänkte inte han som parkerat bakom mig.



Ena frukostservitrisen fick väcka mannen som ägde bilen bakom min. Sedan kunde jag ratta min Skoda till KUKA.

Onsdagar verkar vara Hawaiiskjortans dag i Tyskland. Tva förskräckliga exempel hade skadats redan innan klockan atta. Överlag sa är tyskarna lite mer för färg än oss svenskar. Gäller dock inte heltäckningsmattorna.



Kan inte riktigt släppa detta med den tyska maten. Min bordsgranne vid frukosten i morses avslutade sin frukost med en skiva sockerkaka med smör och honung pa. Om jag sa hade funderat en timme sa hade jag aldrig kommit pa just den kombinationen. Till lunch käkade jag pasta med bläckfisk och räkor. Mitt bästa mal hittills. Annars är kondensmjölk väldigt inne här.

Nu skall ni höra och häpna lite. Hade sällskap tillbaka fran lunchen med en kollega och helt plötsligt fragar han om jag är fran England!!! Sicken komplimang. Det är nog det största, i sprakavseende, som inträffat i släkten Green/Nilsson sedan Elle fick höra att hon hade sprakkänsla.

Det har blivit lite ändrade planer angaende min tysklandsvistelse. Jag kommer att aka hem helgen vecka 48 som planerat men sedan blir det ingen mer hemresa för min del. Chefen ville inte att jag skulle komma hem och göra bort mig pa julbordet helt enkelt. Näda, skämt asido. Om jag inte reser hem betyder ju det att jag inte behöver jobba lika langa dagar framöver da resande tar i princip en arbetsdag. Sa nu far Sjö ta och föda innan nästa helg sa jag hinner se det lilla knytet meddan det är just litet.

Efter jobbet tog jag mig en prommis till det gigantiska köpcentrumet jag sprang förbi igår. Behövde ett par nya skor, min klackar har börjat lossna på mina stövlar. Jag skulle packa smart och tog bara med mig löparskorna förutom stövlar. Det fick jag betala för nu. Men jag hittade ett par nya skor i boots-stil för endast 29 € och så hittade jag en tröja och en halsduk också.



Avslutade shoppingrundan med en kebabbulle. Den satt som en keps.


Mich verlaufen

Så var den andra dagen i Tyskland snart till ända. En dag som började med tysk frukost. Den tyska frukosten var förvånansvärt lik den svenska. Sånt uppskattas av en som tycker att frukosten är dagens bästa mål. Frukostrestaurangen kändes dock väldigt tysk. Mörk panel och tenntallrikar. Dagen fortsatte med en spårvagnstur. Det var ungefär som att åka spårvagn i Götet.

Kan berätta att KUKA, där jag jobbar, ser om som en korsning mellan VAK och PVH. För er som huserar eller har huserat på Volvo. Vi har dessutom heltäckningsmatta på vår avdelning. Med KUKA-loggan på. Kaffe är dock godare på KUKA än på Volvo. Slog på stort och tog en Latte på eftermiddagen.

Till lunch blev det Chili con carne. En hyfsad normal måltid. De andra som jag lunchade med åt till exempel kokt potatis med omelett, surkul med pommes eller bara två tallrikar pommes med ketchup. Alla tyskar äter efterrätt.

På vägen hem från jobbet var jag tvungen att stanna och shoppa klister för min klack på stöveln började lossna. Hittade en rolig affär som sålde det mesta. Bland annat glaserade äpplen. Det trodde jag inte existerade i verkligenheten. Bara i Fabulandsböckerna. Fick även med mig en smaskig middag bestående av tomat- och mozzarellasallad och något kött.

Sedan var det då dags att praktisera löpsteg. Man får inte ligga på latsidan. Jag sprang och sprang tills jag sprang vilse. Då var det inte så roligt längre. Hamnde på mörka bakgator och ett tag blev jag nästan rädd på riktigt. Men sedan fick jag syn på ett gigantiskt köpcentrum och då blev jag glad igen. Hittade även tillbaka hem. Fick även syn på Sushirestaurang 50 meter från mitt hotell så nu känns livet genast lättare. Gjorde även lite Pierre-fys.

Borde dock tagit med mig kameran. Såg en del lustiga saker. Bland annat en stor "ros-lampa" i en trädgård, diameterna var väl ca en meter. Såg även en nöjespark i miniatyr som någon tillverkat av skräp. Tyvärr inträffande dessa fynd under tiden jag var vilse så jag vet inte om jag hittar dit igen. Lvar att fota lite ute någon dag när det är ljust. Till dess får ni hålla till godo med lite hotellbilder igen:

   

Känns som hemma på något vis med träningskläder i badrummet. Lyxig middag på hotell. Med den sista bilden vill jag säga att jag känner mig lite som Mangan Håkansson som sitter och surfar på nattduksbordet Corras från IKEA.

Guten Nacht!


Der erste Tag

Så var jag då på plats. I Tyskland. I Augsburg. På Jakober Hotel. Det har varit en lång dag idag. Resan gick fint ända tills jag skulle hämta ut hyrbilen. Jag hade glömt att läsa på lappen där det stod att just min hyrbil inte skulle hämtas ut bland de andra hyrbilarna. Utan en halvmil bort. Som tur var väntade min transferchaufför på mig. Lyckades även med två felkörningar. Så går det när man skall vara kaxig och klara sig utan GPS.

Väl på plats på KUKA så var min chef inte alls olik mannen på den tyska boken. Lite festligt. Jag började arbetsdagen med lunch. Så borde man börja oftare. Jag åt kokt potatis med gräddfil. Endast. En inte alltför vanlig rätt i Sverige. Jag festade till det med lite blomkål också. Fick sedan träffa min kollegor. En hette Thomas och såg ut som min gamla kollega Thomas. Sådant gillar jag, det blev så lätt att komma ihåg namnet på honon då.

Fick ett skrivbord med tillhörande stol. Dock misstänker jag att jag är för tung för stolen. Den håller liksom inte höjden. Sedan fick jag gå till min chefs, chefs sekreterare och kvittera ut ett block. Sekreterareen var en hjälsam dam i festliga glasögonbågar. Hon var dessutom snäll. Jag fick ett suddgummi också. Undrar när jag använde ett suddgummi senast?

Hann med att jobba några timmar också. Skall lära fransmännen hur man jobbar. På Volvo-sätt. Känns som jag får igen lite för gammal ost här. Jag gillar ju att säga åt andra hur de skall jobba och nu blir det plötsligt min huvuduppgift.

Körde inte fel en ända gång på vägen till hotellet sedan. Döremot fick jag kämpa i en kvart med själva parkeringen. Till slut stod bilen bra. Så bra att jag glömde att låsa bildörren. Fick springa ut och göra det senare. Har även besökt den lokala livsmedelsbutiken. Gick fint. Fick med mig bananchips för ett bra pris. Det kom även fram en dam och ville diskutera bristen på prismärkningen i fruktdisken med mig men jag försökte tala om för henne (på tysk-engelska) att det inte riktigt var mitt bord (nicht mein Tisch).

Och som en avslutning bjuder jag här på lite bilder från mitt hotellrum:



Auf Wiedersehn!

Packad och klar

I morgon är det dags att fara söderut. Jag har packat hatten och munspelet. Nädå. Jag har packat ALLT utom hatten och munspelet känns det som. 15.3 kg blev det i resväskan.



Det mest uppseendeväckande är antalet sladdar jag packat ner. 19 sladdar eller prylar med sladd. Vad packade man innan elen uppfanns? Förmodligen en hel väska med bollar. Eller vad säger du Ellen?

Ena riktiga nötter

Bör utläsas på göteborska. Fast när jag försöker anpassa mig hör ju ingen vad jag säger. Igår på träningen skulle jag säga "försökte" och sade det då på göteborska (här hade det varit lite roligt om jag kunde sådan där fonetisk skrift, men det kan jag inte). Jag sade försöckte typ. Ingen fattade nåt. Får hålla mig till dalmålets försööökte istället. 

Nu var det ju inte dialekter det skulle handla om. Utan när länsade mitt konto.

Jag tänkte mig inte riktigt för idag. Skall ju som bekant fara ut i Europa på måndag och flyg, hotell och hyrbil är kirrat. Vår ekonomichef frågade om jag behövde lite cash (evvrosar, eller ojros som de borde säga i Tyskland) men jag tyckte det verkade bökigt att hålla reda på två kassor så jag sa att vi gör upp det i efterhand istället eftersom det kommer att röra sig om småsummor. Alltså gick jag till närmaste pankomat och plockade ut ojros. Sedan skulle jag shoppa, utan att ha överfört pengar till kortet och utan tanke på att mitt konto skulle belastas av mitt ojro-uttag. Kom på mig i sista stund. Fick köpa det allra nödvändigaste. Typ sushi.

Blev även lite sugen på nötter så jag gick till Pressbyrån med tanken att pangar till lite nötter har jag allt på kontot. Jag öste ner lite nuts i en påse och gick till kassan. Kassörskan vägde mina nuts och sa sedan att jag kunde dra kortet och slå in koden. Jag blev lite paff för på displayen stod det 3002 kronor! Nja sade jag. Jag skall nog inte ha något om de var så dyra. Oj, sade kassörskan. Det blev visst fel. Det hoppas jag sade jag. Hon rättade till det och jag fick mina nötter.

Sextisju, sextisju

Ska man ha det tryggt med godis och dalamössa
Eller ska man stoppa stålar i pastorns bössa



Jag har alltid trott att det skulle vara Gotis. Inte godis. Där ser man. Tycker dock att Gotis passar lite bättre in. Men det är ju min åsikt.

Lions julbasar

Såg minsann att jag hade en läsare från Staffanstorp. Vad trevligt. Eller alla läsare är ju trevliga. Hoppas jag. Men jag kan inte låta bli att tänka på Tiffanys och Angelas julbasar när jag hör Staffanstorp.



Var i Skåne i våras och skulle lira lite Hallenhockey och såg då en vägskylt som det stod Staffanstorp på. Kändes väldigt exotiskt.

Ny bok

Jag har investerat 10 SEK i en ny bok. Deutsch praktisch. En tysk lärebok för årskurs sju eller nybörjare i årskurs åtta. Boken är från 1966. Man fick lära sådan ord som gammalmodig reservoarpenna redan i kapitel två.



När min tillfällige chef, Lars, fick se boken sade han att mannen på bilden var ganska lik min kommande chef Roland i Tyskland. Så nu förväntar jag min en backhoppare med tyrolerhatt och ölmage på måndag.

Vad är nu detta?

Har jag en man? Eller skall jag få en? Om man inte visste bättre kunde man ju misstänka att detta var något i stil med "Bonde söker fru" fast det gick ut på att skaffa en man åt mig istället. Eller så är det någon av mina systrar som har något fuffens på gång.



Och så ett litet tillägg. Kombinationen thaimat och tigerbalsam ger ingen vidare doft.

Ny tavla



Praktiskt.

Ny hobby



Jag tror det kommer att rassla i dammsugarröret nästa gång jag dammsuger.

Go Uffe

Min granne har Öppna landskap på repeat just nu. Han har haft det i en halvtimme nu. När jag bodde i korridor bodde jag granne med en italiensk utbytesstudent. Han spelade enbart Take me to your heaven med Charlotte Nilsson (numera Perelli) fram till halv fyra varje natt. Det var värre.

Fast värst av allt var att vi torskade. Idag igen. Men i morgon är det seriepremiär!

Presentbord

Idag var det min sista dag på Volvo för. För den här gången. Det firades med pompa och ståt. Nja. Med tårta och kaffe snarare. Vad menar egentligen med ståt? Jag fick mycket mina avskedsgåvar av mina kollegor. Se nedan:



Idag var en dag då många konsulter fick lämna Volvo på grund av varslet för en månad sedan. Jag såg många som hade stora blombuketter på bussen hem. Men det var nog bara jag som hade en rattmuff och en bogserlina.

To run or not to run?

This is the question. Idag går anmälan till Göteborgsvarvet ut. Om man vill vara säker på att få en plats. jag vet inte riktigt hur jag skall göra. Jag hade inte tänkt att springa eftersom min rygg och jag inte är bästisar längre. Men nu när jag skal vara borta från innebandyn en del så borde det vara bra att ha en liten morot. Har fleratimmar på mig att bestämma mig ju.


Preparation


Lagbojjling

Ingen onsdagsträningen idag. Ingen Pierre-fys. Istället bowling. Tyvärr var jag för gammal för att vara med. Berra hade lovat mig att "vi gamlingar skulle hänga i baren" men det blev inte så mycket barhäng. Fotade, hejade och smygkollade på Guldhedens träning istället. Dock hade jag valt en olämplig klädsel för tjuvkikning. En illgrön klänning så deras tränare upptäckte mig. Orutinerat.


 Julle vann i alla fall bowlingen. Kolla in hennes proffisionella stil!


Och Suss Puss bowlade nians multiplikationstabell.

Fast det roligaste med kvällen var nästan när vi kom på hur Emma skulle uppträda när hon ska söka jobb på Stadium. Shit, vad skoj det skulle kunna bli. Den filmen måste spelas in!

Hare

För övrigt kan jag tillägga att jag blev rädd av Da Vinci koden. Den där Silas var lite för läskig för min smak.



När det kommer till film (och spindlar) är jag en liten feg hare. jag gillar helt enkelt inte spänning. Det värsta jag vet är när man vet att något hemskt kommer att hända, när man sitter som på nålar. Hatar det. Jag vill inte vara rädd. Jag vill må bra.

Någon sa en gång att min favoritfilm borde vara "En dag på Konsum". Typ. En film där det inte händer något alls. I alla fall inget spännande. Så om någon hittar filmen "En dag på Konsum (eller Coop nära)" så skicka ett mail!

Ett tecken

Orakde inte riktigt åka hem igår. Blev kvar hos Martin när han åkte på bio. Fick också lust att se på film så jag såg på Da Vinci- koden. Och vad fick jag se? Jo, en KUKA-robot. Nice.



Sorry. Mycket KUKA och Tyskland nu.

Sluthånat

Nu får jag sluta håna andra för deras bristande språkkunskaper. Jag är inte ett dugg bättre själv. Jag trodde nämligen att Bavaria var en båt.



Så var ju icke fallet. Det var ju tydligen Bayern på engelska, italienska, spanska och latin.

Press release

Det bidde ingen presskonferens. Det bidde ett blogginlägg.

Det är i all fall klart nu att jag skall tillbringa fem veckor i Tyskland med start den 17:e november. Jag skall jobba på ett företag som heter KUKA och är beläget i Augsburg utanför München. Emil, det ligger inte så långt från Garmisch-Partenkirechen! Kom på besök så tur vi oss en tur dit!



Tyvärr så är ju det mitt i innebandysäsongen vilket känns sorgligt. Känner mig lite som en svikare nu när vi redan tappat två backar. Men samtidigt skall det bli kul att få komma iväg lite. Dessutom skall jag ta över det jobb som jag har gjort nu på Volvo under 2008 så det känns tryggt. Men luktar jäv.

Lite nervös är jag dock för attt köra bil på Autobahn och för att jag skall ha glömt bort all högstadietyska. Känns inte heller helt stabilt att åka till en stad som har ett kotte som stadsvapen.



Emil, Augsburg kanske inte är en stad för dig trots allt.

Jag vet.

Det är fult att ljuga. Ändå ljög jag i fredags. Jag lurade i Ida att min frågesport skulle handla som svenska språket. Det gjorde det inte. Den handlade om "Sprit och sport " istället. Men vad hjälpte det. Ida vann ju ändå! Laget med Ida, Gabby och Lilja skrapade ihop hela 12 pinnar. Imponerade. Mest imponerad är jag av Gabbys kunskaper om både Kir och Volvo Ocean Race. Starkt jobbat!



Vinnarlaget!